Groddarna

Utvärdering/Analys

Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm Hagsér (2012) påtalar vikten av att det skapas tillfällen där barn och pedagoger arbetar tillsammans runt gemensamma projekt. Vi anser att storylinearbetet kan tolkas vara ett sådant projekt.

Med hjälp av storyns karaktärer finns möjligheter att lyfta exempelvis frågor som annars varit svåra att föra på tal, både för vuxna och barn. När barnen talar genom sina karaktärer behöver de inte ta ett så stort personligt ”ansvar” eftersom det inte är de själva som säger det. På så sätt har vi en möjlighet att ta del av sådant som finns i barns tankar som vi kanske aldrig fått annars. Adelsköld och Petri (2008) belyser det faktum att vuxna har lätt att gömma bort barns unika perspektiv på miljö och hållbarhet och vi tror att storylinearbetet är ett bra forum för att ta del av och lyfta barns tankar, samt ett tillfälle till att utmana det förgivettagna.

Genom att de får ansvaret för att bygga upp miljö, karaktärer och till viss del händelserna som utspelas (det utgår från barnens intressen och förkunskaper) så tror vi att de får med sig kunskaper som gör att de lättare kan ta till sig och skapa förståelse för miljöfrågor både i sin närmiljö och de mer globala.

Vi anser att vi stött på problem och frågeställningar under arbetets gång som behandlat så väl de sociala och ekologiska miljö- och hållbarhetsaspekterna så väl som de ekonomiska. Ett sådant här arbete kan leda ”vart som helst” beroende på vilken respons man får från barnen och vad de väljer att tala om. Genom ett barns utlandsvistelse kan man till exempel få en naturlig koppling till hur det ser ut i just det landet och hur de tror att de ser ut i andra.

Barnen har fått tillfällen att samarbeta, komma fram till demokratiska beslut, lösa problem och lära sig att lyssna till och ta del av andra barns tankar, likaväl som de fått känna sig betydelsefulla genom att andra lyssnar till och vill ta del av deras egna tankar vilket enligt Pramling Samuelsson och Kaga (2008) är den grund som hela miljö- och hållbarhetsarbetet måste vila på.

Barnen har också fått vara med och styra över hur man skulle kunna skydda sin närmiljö och fått fördjupade kunskaper om hur man gör när man källsorterar.

Frågor gällande vår konsumtion och hur vi konsumerar har lyfts i barngruppen och de har kommit med förslag om hur man kan återanvända ”gamla” saker vilket kan kopplas till ekonomisk hållbarhet.

Eftersom arbetssättet med storyline var helt nytt för oss valde vi att arbeta med frågor som vi var ”trygga” med, även om det även lyftes andra saker till diskussion, så att vi fick tillfälle att träna på att ställa nyckelfrågor osv. Vi hade också lagt märke till att barnen visat intresse för liknande frågor.