lördag 18 januari 2014

Vernissage

Vi avslutade vår storyline med ännu en fest
 som ska föreställa en vernissage för föräldrarna


onsdag 15 januari 2014

Utvärdering/Analys

Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm Hagsér (2012) påtalar vikten av att det skapas tillfällen där barn och pedagoger arbetar tillsammans runt gemensamma projekt. Vi anser att storylinearbetet kan tolkas vara ett sådant projekt.

Med hjälp av storyns karaktärer finns möjligheter att lyfta exempelvis frågor som annars varit svåra att föra på tal, både för vuxna och barn. När barnen talar genom sina karaktärer behöver de inte ta ett så stort personligt ”ansvar” eftersom det inte är de själva som säger det. På så sätt har vi en möjlighet att ta del av sådant som finns i barns tankar som vi kanske aldrig fått annars. Adelsköld och Petri (2008) belyser det faktum att vuxna har lätt att gömma bort barns unika perspektiv på miljö och hållbarhet och vi tror att storylinearbetet är ett bra forum för att ta del av och lyfta barns tankar, samt ett tillfälle till att utmana det förgivettagna.

Genom att de får ansvaret för att bygga upp miljö, karaktärer och till viss del händelserna som utspelas (det utgår från barnens intressen och förkunskaper) så tror vi att de får med sig kunskaper som gör att de lättare kan ta till sig och skapa förståelse för miljöfrågor både i sin närmiljö och de mer globala.
Vi anser att vi stött på problem och frågeställningar under arbetets gång som behandlat så väl de sociala och ekologiska miljö- och hållbarhetsaspekterna så väl som de ekonomiska. Ett sådant här arbete kan leda ”vart som helst” beroende på vilken respons man får från barnen och vad de väljer att tala om. Genom ett barns utlandsvistelse kan man till exempel få en naturlig koppling till hur det ser ut i just det landet och hur de tror att de ser ut i andra.

Barnen har fått tillfällen att samarbeta, komma fram till demokratiska beslut, lösa problem och lära sig att lyssna till och ta del av andra barns tankar, likaväl som de fått känna sig betydelsefulla genom att andra lyssnar till och vill ta del av deras egna tankar vilket enligt Pramling Samuelsson och Kaga (2008) är den grund som hela miljö- och hållbarhetsarbetet måste vila på.
Barnen har också fått vara med och styra över hur man skulle kunna skydda sin närmiljö och fått fördjupade kunskaper om hur man gör när man källsorterar.

Frågor gällande vår konsumtion och hur vi konsumerar har lyfts i barngruppen och de har kommit med förslag om hur man kan återanvända ”gamla” saker vilket kan kopplas till ekonomisk hållbarhet.

Eftersom arbetssättet med storyline var helt nytt för oss valde vi att arbeta med frågor som vi var ”trygga” med, även om det även lyftes andra saker till diskussion, så att vi fick tillfälle att träna på att ställa nyckelfrågor osv. Vi hade också lagt märke till att barnen visat intresse för liknande frågor.

Fest!

Avslut av storylinen tillsammans med barnen



Brev från minisarna till snöflingebarnen

Enligt Ylva Lundin (personlig kommunikation 16/12 -13) bör ett storyline arbete avslutas på ett positivt sätt, ett såkallat "Hollywood" slut. Exempelvis genom en fest som minisarna nu bjudit in till.

Ett besök på återvinningsstationen

Tillfälle sju

(Bild, Källa; https://www.google.se/)

Norddahl (2008) menar att vi behöver hjälpa barnen att utveckla förståelse för naturen för att kunna arbeta hållbart, detta kan ske genom att man får upptäcka och utforska naturen så som hur den tar hand om sitt eget "skräp". Därefter kan man ge dem förståelse för hur skär i naturen kan bli ett problem (a.a.). 

   Ett sätt att väcka intresse och nyfikenhet för sopor och sortering kan vara genom ett studiebesök på återvinningscentralen (Ärlemalm-Hagsér Et al. , 2012). 

fredag 10 januari 2014

Skyltar och Sortering

 Eftersom de som förstört så inte syntes till så kom barnen fram till att man kunde göra skyltar ifall de kommer tillbaka.


För att skydda mini och vännerna så bestämdes det att det skulle städas och sorteras. Barnen fick en skylt som vi fått nu när den bruna soptunnan lanserades och studerade för hur det skulle sorteras. Så gjordes egna behållare för att visa vad man sorterar var. Lapparna framför är tillfälliga i väntan på bilder på containrarnas symboler på återvinningsstationen.   
 

En skräptunna placerades ut i miljön för att visa att skräpet inte hör hemma i skogen. Tunnan täcks med ordet skräp samt bilder på skräp de hittat när de städade.
 

Då eldning kan göra så att berg skadas och att det finns risk för att eld sprider sig så hjälpes vi åt att anordna en grillplats med stenar som ska hindra att elden sprider sig.
 

I detta arbetet har vi tagit hjälp utav vad säger allemansrätten samt kommunens sorteringsplan.  Lpfö98(rev.2010) så lyfter de att man ska lägga energi på natur och miljöfrågor då vi ska sprida vidare en positiv framtidsro. Vi ska bidra till att barnen tar till sig hur man kan värna om naturen samt vardagslivet.

Barnens tankar om hur vi kan hjälpa Mini

Ett nytt brev

Brevkontakten fortsätter (Tillfälle sex)

Förstörelsen!

Men vad har hänt i Minis skog!? Någon har varit och förstört. Det ligger skräp överallt, brutna grenar och söndertrampad myrstack. De har även eldat utan skydd. Alla djuren är borta för de har blivit rädda. Någon har förstört deras hem! 

Djuren flyttar in i Mini skogen

Nu har djuren flyttat in i mini skogen

Här ligger Bävern Bärta som gillar vattendrag och som precis
 har börjat dämma sin damm

Här har vi älgen Älliot som har burrat in sig
 i lite busksnår och högt gräs


Uppe i granen sitter Ekorren Kurre och 
spanar efter sina gömda kottar och nötter

Under lövhögen har Igelkotten Kotten kurrat in sig
 men är nyfiken och tittar fram

Lpfö 98, Förskolan ska arbeta för att utveckla varje barns förståelse för 
naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. 
Genom att barnen får skapa sitt eget djur och flytta in dem i ett bo
så får man också med Lpfö 98:s mål så som att utveckla varje barns respekt för allt levande 
och omsorg om sin närmiljö. 

tisdag 7 januari 2014

Åhh ett nytt brev!

Tillfälle fem, ett nytt brev har kommit till avdelningen snöflingan


Barnen började diskutera var djuren skulle trivas att bo, de skapade tillsammans en maindmap per djur och sökte sedan på nätet efter olika miljöer där djuren skulle kunna trivas.

 Barnen fick fram:

Ekorren trivs i barrskog
Bävern i vattendrag och bygger dammar
Älgen gillar täta snår och högt gräs
Igelkotten gillar miljöer där den kan smälta in så som i en lövhög

Via att barnen fick använda datorer och paddor får man in IKT i deras arbete och läroplanens mål för förskolan som menar att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa"

Minis vänner


Kotten Igelkott-Älliot Älgen-Kurre Ekorre-Bärta Bäver

Tillfälle fyra, Brainstorming

Brainstormning 

Barnen diskuterade vart dessa djur trivs att leva och kom fram till att lejon, elefanter och isbjörnar samt kossor, hönor, hästar och katter inte trivs i skogens miljö.

Minisarna i skogen!

Tillfälle 3 skapa minis skog

Hur ser det ut i minis skog?

Mini Sneöra


Tillfälle 2, Skapa Mini. Barnens familjen Mini

Genom demokratiska beslut kom barnen fram till att Mini var en mus. Kaga(2008) och Davis(2008) påpekar vikten av att barnen får delta i demokratiska processer   eftersom det främjar hållbar utveckling i framtiden. Vi använde oss av ett recept på trolldeg som var; 2dl vatten, 1 1/2 dl salt, 3 dl mjöl.

Barnens brainstorming om vem Mini kan vara.



Ärlemalm-Hagsér, Karlsson, Hellman och Engdahl (2012) menar att man ska skapa ett gemensamt projekt med barnen och för att få in deras tankar och idéer kan man tillsammans med barnen skapa en lista över alla deras idéer. Genom detta argument valde vi att barnen fick brainstorma alla deras idéer som vi antecknade genom en gemensam tanke-lista.

Åh ett brev

Tillfälle ett
Barnen har fått ett brev av Mini


Vem kan Mini vara?
Hur tror ni han/hon ser ut?
Tror ni han/ hon har familj?
Skall vi göra Minis familj?
Vilka tror ni är med i Minis familj?